Jaha, då var det tisdagkväll helt plötsligt. Vår femdagars roadtrip avslutades med en mysig bussresa på cirka 12 timmar sydostlig riktning. Klockan 6.45 i måndags morse rullade bussen in på parkeringen och jag väcktes abrupt ur min djupa sömn. Rutinmässigt packade vi upp vår utrustning och lyfte blicken för att se vad vår käre coach ämnade att ge oss för tider under den kommande veckan. Jag var tvungen att gnugga mig i ögonen och nypa mig i armen då jag läste att vi fick två dagar ledigt. För bra för att vara sant nästan. Visserligen var den första dagen redan påbörjad men jag var definitivt beredd på att åka ner till rinken vid ett på eftermiddagen för en sedvanlig isträning. Måste erkänna att det nästan blev lite overwhelming med två lediga dagar. Vi var alla lite skeptiska och visste inte riktigt vad vi skulle ta oss för under semestern. Det blev till att göra absolut ingenting faktiskt. Kändes hur skönt som helst. Mina kära höftböjarmuskler har fått vila och mina batterier är laddade på nytt.
Anyhow..
Jag sa senast att det måste bli slut på finliret och tillbaka till brunkandet. Kan väl säga att jag i alla fall håller vad jag lovar. Fick matchstraff för Charging efter att jag fullföljt en av mina patenterade tacklingar i höger sarghörn. Fick veta idag att ligan inte gillade vad de såg och beslöt att jag från och med nu är avstängd de två närmaste matcherna. De kvittar mig egentligen. Nu kan jag träna hårdare i veckan och vila buggarna i helgen, niceee.

Vad har hänt annars..hmm..ingenting, som vanligt. Eller jo föresten. Idag skulle vi gå på bio. Det gjorde vi också. Vi hade beslutat att se American Gangster vilket jag var mycket positiv till. Så vi kommer till biografen och jag glider lite snyggt in med strömmen till salong nummer 12. Hinner med att se några sköna previews för kommande rullar innan det blir mörkt i salongen och filmen börjar. Jag tycker att första scenen är lite konstig och inte riktigt följer temat American Gangster. Två obducenter fullständigt lämlästar en halshuggen man, jävligt äckligt helt enkelt. Lite misstänksamt vänder jag mig till Frazer och frågar vilken film vi ser på. Saw IV, säger han lugnt. Jag får en stor klump i halsen, kryper ner i stolen och känner hur mina händer automatiskt smyger sig uppåt för att täcka mitt ansikte. Ungefär en och en halv minut senare finner jag mig själv stående utanför biosalongen med en puls på 200. Jävla idioter som lurar in mig på skräckfilmer sådär. Lite sur och mycket rädd går jag in i nästa salong och tittar på "Gone baby gone" istället. Fick några tröstande blickar av de fyra andra som var där då jag till synes gick på bio ensam en tisdagkväll. Filmen var bra och biobesöket blev lyckat trots allt.

Vi hade en stor och farlig gorilla som sprang lös här i huset i förra veckan.
Mirakulöst nog lyckades Stefan fånga monstret på bild. Ganska sexig sak om jag får säga det själv.


// gibban