Mina fingrar vandrar över tangentbordet. Vänster till höger...höger till vänster.
De stannar upp lite då och då.
En nervsignal skickas från hjärnan ut i fingerspetsen. Så när läggs det nödvändiga trycket på tangenten för att skapa bokstaven A. I sista stund hindrar jag mig..ett A, tänker jag.
Till vilken nytta?
Jag är blind. Allt jag kan se ett A leda till är en betydelselös rödfärgad tråd av meningslösa bokstäver.
En slags tillfällig dyslexi av något slag..
Skriftlig tunghäfta modell större. Odiagnostiserad förvisso. Men likväl så finns den där.

jag hoppas ni kan förlåta mig. Det sägs att det är mänskligt att fela.
Även fast röster har hörts om den raka motsatsen, så är jag nog trots allt inte mer än människa..
Jag kommer igen, jag lovar. Kanske inte här, kanske inte där. Men någonstans..
och tro nu för guds skull inte att jag är bitter. Livet är på uppgång. Viktig vecka som kommer här. Ska bli spännande att se hur jag klarar av den. Vakna i tid imorgon och bädda sängen innan jag går till skolan är helt klart en bra start.

"Believe in yourself, and give it all you got"


Söndagkvällar är underbara.
Tankarnas tid.
Love it.